Man ska ha fyra veckors semester sa någon till mig, för det tar en vecka för kroppen att varva ner, sen har man två veckor av lugn och sen behöver kroppen en vecka för att förbereda sig för jobb.
För mig stämmer det nog rätt bra. Min första riktiga semesterdag idag och jag har fortfarande svårt för att bara vakna och låta dagen bli vad den blir. Kroppen och huvudet vill automatiskt iväg och utföra saker c:a en timme efter jag vaknat. Jag står emot faktiskt och sållar ut det som verkligen känns nödvändigt eller det jag känner att jag vill göra.
Det höll på att bli stressigt idag men jag styrde om resan till landet till imorgon. Då känner jag att jag har gott om tid. Samtidigt så märker jag att ju längre jag är hemma, ju mer saker dyker upp att göra. Så det bästa är nog att packa väskan imorgon och bara åka!
Jag fylls av glädje och förväntan inför den här sommaren som inte kan gå fel för jag har sett till att fylla den med sköna dagar och goda vänner. Detta blir mitt sista blogginlägg på ett tag då jag tror på en semester från datorn också....
HA EN SKÖN SOMMAR ALLA!
måndag 21 juni 2010
måndag 14 juni 2010
Jag vill känna tro
Funderar mycket runt tro just nu.
Jag, som de flesta svenskar, tror på "något" men det är inte helt enkelt att hitta ett konkret svar vad det är och jag känner som i många situationer innan att det är svårt att hitta 100% rätt. Kristendomen är väl egentligen det valet jag VILL göra för troende verkar så lyckliga, trygga och harmoniska. Jag vill tro att Jesus är guds son, att han dog för mina synder och att det finns just en Gud som vakar över mig, lyssnar och som öppnar himmelriket för mig när min resa på jorden är slut. Fast det är inte helt lätt. Realismen spelar in, helt klart och motsättningarna. I ena hörnan en god Gud, som skapat liv, som älskar och beskyddar och i den andra en fördömande, hård Gud med hot om helvetet om man inte följer hans väg.
Att Jesus fanns det är jag helt övertygad om! Han var tilldragande, karismatisk, predikade för en bättre värld och var en av de modigaste människor jag känner till. Jag tror verkligen att han dog på korset i tron om att det var för våra synders skull och för det är jag evigt tacksam! Sen om det var hans egen övertygelse bara eller om det verkligen var så, det är ju den stora frågan.
En av mina andra tankar är också att det är väldigt enkelt, smidigt att lägga över sitt liv i någon annans händer och slippa att själv ta ansvar. "Det är Guds vilja". Så vill inte jag ha det. Det är för mig att ge upp och skylla ifrån sig. Om det finns en Gud så hoppas jag i så fall att han skapade livet och gav mig förutsättningarna till ett bra sådant men att det är helt upp till mig vad jag gör av det. Där kommer min andra "tro" in. Tron på att jag själv kan åstadkomma allt, av egen kraft.
Mitt sökande fortsätter och det kommer att hålla mig sysselsatt. Länge.
Jag, som de flesta svenskar, tror på "något" men det är inte helt enkelt att hitta ett konkret svar vad det är och jag känner som i många situationer innan att det är svårt att hitta 100% rätt. Kristendomen är väl egentligen det valet jag VILL göra för troende verkar så lyckliga, trygga och harmoniska. Jag vill tro att Jesus är guds son, att han dog för mina synder och att det finns just en Gud som vakar över mig, lyssnar och som öppnar himmelriket för mig när min resa på jorden är slut. Fast det är inte helt lätt. Realismen spelar in, helt klart och motsättningarna. I ena hörnan en god Gud, som skapat liv, som älskar och beskyddar och i den andra en fördömande, hård Gud med hot om helvetet om man inte följer hans väg.
Att Jesus fanns det är jag helt övertygad om! Han var tilldragande, karismatisk, predikade för en bättre värld och var en av de modigaste människor jag känner till. Jag tror verkligen att han dog på korset i tron om att det var för våra synders skull och för det är jag evigt tacksam! Sen om det var hans egen övertygelse bara eller om det verkligen var så, det är ju den stora frågan.
En av mina andra tankar är också att det är väldigt enkelt, smidigt att lägga över sitt liv i någon annans händer och slippa att själv ta ansvar. "Det är Guds vilja". Så vill inte jag ha det. Det är för mig att ge upp och skylla ifrån sig. Om det finns en Gud så hoppas jag i så fall att han skapade livet och gav mig förutsättningarna till ett bra sådant men att det är helt upp till mig vad jag gör av det. Där kommer min andra "tro" in. Tron på att jag själv kan åstadkomma allt, av egen kraft.
Mitt sökande fortsätter och det kommer att hålla mig sysselsatt. Länge.
måndag 7 juni 2010
Nedvarvning pågår
Semestern närmar sig! Två veckor kvar. I år har jag lyckats med att inte boka upp mig för mycket. Det tog några år från att jag bestämde mig för att jag verkligen ska ha semester på semestern! Semester för mig är landet; bara sitta under ett träd i skuggan och lösa korsord, se barnen leka och djuren njuta. Sova när man vill och äta när man är hungrig. Gå in först på kvällen och krypa upp i TV-soffan innan man bäddar ner sig bland svala lakan.
30års ålder är verkligen början på en gyllende ålder! Jag lär mig varje dag att njuta av allt runtomkring istället för att jaga något annat. Ibland påminns jag av en tid när utseende och karriär var allt och nu och då träffar jag människor vars värld jag aldrig passar in i. Fast jag slås rätt snabbt av tanken att livet inte ska vara en kamp. Det finns så mycket och så många människor som ger mig större glädje. Så jag lägger nöjt ner.
Just nu njuter jag av att vara den i familjen som är hemma. Jag lägger mer energi på barnen och deras aktiviteter och det mår jag bra av, också. Tänk så lyckligt lottad jag är som har en sån fantastisk familj att falla tillbaka på när mitt övriga liv är lugnare. Har också lärt mig att de vänner som jag känt att jag försakat är mina vänner just därför att dom är lika uppbokade som jag och det känns ju fantastiskt!
Jag känner på mig att den här sommaren blir det bästa någonsin!
30års ålder är verkligen början på en gyllende ålder! Jag lär mig varje dag att njuta av allt runtomkring istället för att jaga något annat. Ibland påminns jag av en tid när utseende och karriär var allt och nu och då träffar jag människor vars värld jag aldrig passar in i. Fast jag slås rätt snabbt av tanken att livet inte ska vara en kamp. Det finns så mycket och så många människor som ger mig större glädje. Så jag lägger nöjt ner.
Just nu njuter jag av att vara den i familjen som är hemma. Jag lägger mer energi på barnen och deras aktiviteter och det mår jag bra av, också. Tänk så lyckligt lottad jag är som har en sån fantastisk familj att falla tillbaka på när mitt övriga liv är lugnare. Har också lärt mig att de vänner som jag känt att jag försakat är mina vänner just därför att dom är lika uppbokade som jag och det känns ju fantastiskt!
Jag känner på mig att den här sommaren blir det bästa någonsin!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)