När jag var yngre så jagade jag insikter. Vände och vred på varje situation. Analyserade varje val. Självförtroende och självkänsla sviktade kraftigt och ibland halkade jag in på livsfilosofier som jag tänkte skulle passa just mig och som skulle hjälpa mig få ro i själen.
Numera låter jag saker bara hända. Jag har insett att livet har flera vägar och att alla är bra på sitt sätt. Istället kommer jag på att jag lärt mig saker automatiskt och att livet rullat på utan min påverkan.
Det är väldigt skönt att slippa kontrollbehovet och istället kunna se sig runt omkring och uppskatta saker längs vägen. Tiden rusar inte iväg på samma sätt och jag visar inte samma stressymptom som tidigare.
Jag gillar fortfarande att ta tag i saker men bara när jag själv känner för det och har ork. Då brukar det bli väldigt bra istället! Sen lutar jag mig tillbaka och låter jorden snurra på ett tag själv tills jag känner för att ingripa nästa gång.
Just nu väntar jag på att våren och sommaren ska hända :)
