måndag 14 juni 2010

Jag vill känna tro

Funderar mycket runt tro just nu.

Jag, som de flesta svenskar, tror på "något" men det är inte helt enkelt att hitta ett konkret svar vad det är och jag känner som i många situationer innan att det är svårt att hitta 100% rätt. Kristendomen är väl egentligen det valet jag VILL göra för troende verkar så lyckliga, trygga och harmoniska. Jag vill tro att Jesus är guds son, att han dog för mina synder och att det finns just en Gud som vakar över mig, lyssnar och som öppnar himmelriket för mig när min resa på jorden är slut. Fast det är inte helt lätt. Realismen spelar in, helt klart och motsättningarna. I ena hörnan en god Gud, som skapat liv, som älskar och beskyddar och i den andra en fördömande, hård Gud med hot om helvetet om man inte följer hans väg.

Att Jesus fanns det är jag helt övertygad om! Han var tilldragande, karismatisk, predikade för en bättre värld och var en av de modigaste människor jag känner till. Jag tror verkligen att han dog på korset i tron om att det var för våra synders skull och för det är jag evigt tacksam! Sen om det var hans egen övertygelse bara eller om det verkligen var så, det är ju den stora frågan.

En av mina andra tankar är också att det är väldigt enkelt, smidigt att lägga över sitt liv i någon annans händer och slippa att själv ta ansvar. "Det är Guds vilja". Så vill inte jag ha det. Det är för mig att ge upp och skylla ifrån sig. Om det finns en Gud så hoppas jag i så fall att han skapade livet och gav mig förutsättningarna till ett bra sådant men att det är helt upp till mig vad jag gör av det. Där kommer min andra "tro" in. Tron på att jag själv kan åstadkomma allt, av egen kraft.

Mitt sökande fortsätter och det kommer att hålla mig sysselsatt. Länge.

2 kommentarer:

  1. Du är klok som alltid du! Jag som är gift med en som läser till präst (fast jag själv inte har satt min fot i en kyrka sedan konfirmationen och mitt bröllop och är totalt otroende) har haft långa diskussioner här hemma om Guds vara eller icke vara - tro mig...
    Intressanta tankar dock.
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  2. Vad spännande Eva! Då har jag en tredje i min närhet som antingen är eller läser till präst. Har många frågor så jag tar gärna ett samtal med din man någon dag!

    SvaraRadera