Farfar Gösta

Igår den 2010-01-28 kl. 12:55 dog min farfar. Hans själ har försvunnit för många år sedan och nu var det dags för kroppen att följa efter. Om dom nu följs åt...Jag sa till min äldsta dotter när hon var ledsen att man kan ju inte sakna en människa som man minns. Dom finns ju alltid med en att plocka fram. Det känns skönt att han och farmor fått frid och det var tacksamt att ta fram alla härliga minnen av min trygga, varma farfar som jag har haft den otroliga turen att få ha. Jag har sörjt honom under några års tid och igår kom tårar som inte kan komma ut förrän man fått det definitiva beskedet. Det och många sköna samtal och kramar från familj och vänner gjorde dagen varm och jag har kommit ytterligare ett steg i livet. Jag har lärt mig att uppskatta och njuta av människor runt omkring mig ännu lite mer. TACK för den lärdomen farfar!

Avslutar med att klistra in en sång av Eva Dahlgren, text Barbro Lindgren:

Gråt inte för att jag är död
Du har min röst
den finns i dig
den kan du höra när du vill
Du har mitt ansikte
min kropp
Jag finns i dig
Du kan ta fram mig
när du vill
Allt som finns kvar
av mig
är inom dig
Så är vi jämt tillsammans