söndag 30 maj 2010

Mors dag

Den här dagen är jag så otroligt tacksam och lycklig över att jag är mamma. Mamma till de finaste små skitungarna i världen. Tänker på all glädje de ger mig, all styrka att orka fortsätta, all värme och ovillkorlig kärlek.

Jag har spenderat dagen på det bästa sättet möjliga genom att sitta i solen på en bänk med deras far, min make och se dom springa omkring och leka tillsammans. Är så otroligt stolt över vår familj och den kärlek jag känner för mina barn går ej att sätta ord på. Den lilla med sitt härliga leende och kiknande skratt och den stora, vackra med de kloka orden. Tänk att vi sitter här idag, trots allt och kan ge våra små älsklingar ett sånt fantastiskt liv. Enkla saker som mat på bordet, rent vatten, kläder och rätten att vara barn men också tid, leksaker, roliga stunder och sist men inte minst en massa kärlek.

Den stora gav mig den bästa presenten någonsin. Hon kom ihåg att det var mors dag, helt själv och hade tom gjort en egen present till mig. Det finns ingen värme i världen som går upp i mot det jag fick i mitt hjärta.

Jag älskar er så otroligt mycket mina små troll och njuter verkligen av att vara er mamma!

lördag 29 maj 2010

Rent allmänt

Inte ofta jag skriver om livet i allmänhet men idag tänkte jag göra det!

Hästarna: Candy ska betäckas, dvs förhoppningsvis få föl nästa år vilket betyder att det inte blir någon vidare ridning och definitivt inga tävlingar med henne till hösten. Har lite att fundera på till hösten. Just nu känns det som att jag vill rida två olika hästar i höst, en till dressyr och en till hoppning och faktiskt kanske satsa lite mer på dressyren där. Red en vallack idag som jag trivdes mycket bra med så eventuellt har jag redan honom "klar" för dressyren. Han vågar inte hoppa så det är inte att tänka på. En annan vallack har jag hoppat tidigare och kan tänka mig att fortsätta med. Han är något bångstyrigare dock. Vi får se!

Musiken: Nu i juni är det hjälpa Lisa med kördraget som gäller. Hustomta kallar hon det. Ska bli fantastiskt kul! Eventuellt två nya privatelever också som känns spännande. Ska på möte på Studiefrämjandet inför hösten; ett möte som jag själv tagit initiativ till. Det handlar om samarbete med rockskolan. Jag slog ihop mina elever med musiker inför uppspelet och fått bra feedback på det.

För övrigt har jag fortfarande svårt att få till det med att träffa vänner. Som tur är har jag mina fantastiska grannar och vänner där jag kan smita in på spontanbesök eller ha bra samtal på gården. Jag älskar mitt boende dels på grund av dem och så bor jag i en fantastisk lägenhet med en otrolig innergård. Älskar mitt liv i allmänhet också för den delen.

Inför framtiden har jag bestämt att jag ska ha minst en helt ledig dag i veckan och en vardag där jag bara går hem efter jobbet. Så det gäller att lära sig att säga nej.

Nu: schlagerkväll med underbara Lisa, Ingalill och min älskade familj

torsdag 27 maj 2010

Fokusera om

Ibland har jag fastnat i att fokusera på negativa delar i mitt liv. Som tex en vecka full av roliga aktiviteter och ett tandläkarbesök på onsdagen förstör "hela mitt liv". Den delen av mitt liv hörde visserligen ihop med hypokondrin men eftersom människan är en vanemänniska så kan de automatiska tankarna försöka tränga sig igenom än idag. Nu har jag dock en ny strategi där jag helt enkelt skiter i det där tandläkarbesöket. Alltså jag går dit men jag lägger ingen större vikt på det. Trisst sak men det är bara en litet "måste" i mitt annars så underbara liv. Vad tar ett besök liksom? 20 min? Kvar av veckan: 167 timmar och 40 minuter. Känns jäkligt onödigt att lägga resten av tiden på det också. För då är jag ju mentalt hos tandläkaren i 168 timmar och ett sånt långt besök pallar ingen!

Nu blir det lite lugnare i mitt liv ett tag. Inga onsdagselever och hästarna åker på bete i juni. Jag har ändå en del roliga uppdrag inom "branschen" att se fram emot. Känner mig lite nervös inför att inte vara uppbokad för det är då jag får för mycket tid att tänka en massa skit. Fast det är ju garanterat som tandläkarskräcken, en automatisk tanke. Det var länge sen jag var "ledig" såhär mycket och har kommit så långt med mig själv att det inte kan gå annat än bra. Nyttigt också att lära mig se och uppskatta de små sakerna i livet. Vilket dumt uttryck förresten! Det är ju se sakerna som är de STORA sakerna i livet.

Någon sa: Livet är det som pågår medans du gör nåt annat.

söndag 23 maj 2010

Snart sommarlov

Sommaren är snart här! Allt blir genast mycket enklare, stad och människor vackrare.
De olika delarna i mitt liv faller på plats mer och mer. Min kloka mor säger alltid: Din tid kommer, och nu är den verkligen här!

På onsdag avslutar jag min första termin som sångcoach med uppspel för mina elever. Glömmer aldrig när jag satt där i början på februari och klockan började närma sig halv fem. Jag var väl förberedd men ändå med en skrattretande känsla av vad fasen har jag gett mig in på. Tur att man är hyfsat bra skådespelerska och kunde ge skenet av att jag visste precis vad jag gjorde. Fast jag löste det! Första onsdagkvällen tror jag att jag kom igenom med blotta förskräckelsen men nu i slutet av terminen ser jag självsäkra, tonsäkra elever som kommer göra mig otroligt stolta på onsdag.

Snart åker även hästarna på sommarbete. Jag har även haft nöjet att få rida regelbundet på fina hästar, även när "min" pärla varit halt. Ridning är dyrt men det har haglat in erbjudanden om privathästar som behöver röra på sig och jag har i lugn och ro kunnat rota det jag lärt mig under lektioner och fått möjligheten att utvecklas även på egen hand.

Så nu kommer mitt liv lugna ner sig lite och jag ser fram emot att sätta mig under ett äppelträd och lösa krypto. Vilken fantastisk lycka att kunna njuta av det genom att ha varit fullbokad av idel roligheter!

I höst fortsätter mitt liv i samma underbara bana och det kommer att bli ännu roligare och ännu mer utvecklande. Dessutom fick jag idag ett fantastiskt besked som inte bara behåller en fin del av mitt liv utan även förgyller den ytterligare!

onsdag 12 maj 2010

Känna efter

Efter en längre tids terapi där jag för att kunna jobba med mig själv varit"tvungen" att känna efter, vända och vrida på varje tanke och situation så känner jag mig väldigt mätt på att just känna efter!

Tvekade tom inför att blogga idag som så många gånger när jag som jag ansett det haft en liten svacka. Fast just idag inser jag att det oftast inte handlat om några svackor utan bara att livet inte varit helt fantastiskt, just idag. Jag har kanske blandat ihop konceptet "njuta av livet" med "det måste vara fantastiskt hela tiden" och därför inte lärt mig uppskatta det här ögonblicket när allt står lite stilla. Om jag istället för att nedslås tar upp blicken och tittar på mina barn som åker rutchkana i trappan, hundarna som sover lugnt i soffan och...vad kan jag mer hitta? Hm...där är ju korten som min älskade make tagit som påminner mig om härliga utflykter och titta där; träden utanför fönstren börjar bli gröna.

En vän sa till mig igår: "Men kan det inte vara skönt att allt stannar upp för en dag då, busy woman." Jag kunde inte ta til mig det då eftersom jag fick ställa in med mina elever idag, som är en av de största glädjeämnen i mitt liv just nu. Fast just nu i skrivandets stund så förstår jag att jag har ju själv ett eget val vad jag vill göra av dagen och koncentrera mig på vad jag KAN göra idag istället.

Har ju länge varit bekymrad över att jag inte har tid för mina vänner just nu och idag har jag avverkat inte mindre än två längre samtal med vän och kompis. Plus det igår då. Sen är det ju det här med att det faktiskt är en ny situation med en ny Cecilia. Bara för att jag förr inte klarade av lugn och tystnad så betyder det ju inte att det kommer vara likadant idag. Bryta mönster ska man göra har jag hört och det verkar som det är precis det jag gjort.

Så istället för att känna efter vad som känns fel så ska jag ta detta unika tillfälle till att se hur bra allting är!

torsdag 6 maj 2010

Hemmadag

På allmän begäran (läs Ewa) så tar jag mig tid att skriva några rader.

Jag har haft en kort period av tillfälliga stunder av ilska. Lackat ur hel enkelt som jag skulle uttryckt mig för tio år sedan. I vanliga fall tror jag inte på irritation och ilska men just nu är jag i ytterligare en självutvecklingsfas där jag kommit långt med min egen självkänsla. Då har jag märkt att det varit nyttigt för mig att ryta ifrån ibland och tillåta mig själv att inte finna mig i vissa situationer. (Detta gäller för övrigt inte att VISSA vänner inte lyssnar ibland hihi, du vet vad jag menar ;-) )

Har också kommit till en välkommen insikt att livet inte behöver vara en kamp. Vissa delar av ens liv flyter på och ger automatiskt positiv energi medans andra låter en kämpa. Man kan absolut komma lika långt och kanske känns det mer som en seger om man fått jobba för ett mål men det känns som jag är klar med det. Det känns inte heller längre som att jag ger upp om jag stöter på för mycket motstånd utan det handlar mer om att lägga energi på de delar i mitt liv som inte tar så mycket men ger lika mycket.

Jag har också i stort sett slutat bekymra mig för vad folk tycker och tänker om mig. Det enda som betyder något är hur det påverkar folk i min närmaste närhet. Det spelar ingen roll hur jag ser ut, hur jag pratar eller vilket humör jag är på. Mina beslut tillhör mig och jag är tillräckligt vettig för att ta bra såna.

Idag är vi hemma och jag får tillfälle att stanna upp och se solen lysa, jorden vakna till liv igen efter vintern och betrakta allt fint som finns i mitt liv. Det är jag extra tacksam för.